Spring för livet

 20120123

Jag står i mörkret, drar sakta in mer av den fuktiga luften i mina lungor och andas kraftigt ut allting igen. Mitt högra ben tar fart och min kropp rör sig plötsligt i en rask takt framåt. I samma stund drar mina tankar iväg och jag känner en känsla av frihet. Mitt ansikte är öppet och piskas av snöflingorna som tidigare bara dalade ner mot asfalten.

Allt kan komma mot mig nu och jag skulle veta precis vad jag skulle göra. Världen ligger framför mina arbetande fötter och inget hinder är oöverkomligt trots att jag är ensam. Molkom verkar större än tidigare, gränserna har suddats ut och avstånden till världen utanför har minimerats.

Nu stirrar jag taktfast i backen och mitt bröst häver sig i en monoton rörelse. Jag tänker på framtiden och på alla människor som liksom jag längtar ut till något större. Utan att veta att det där lite större finns bortom husknuten. Det gäller bara att fortsätta springa när vi nått dit. Det finns alltid mer att hämta och fler människor att möta. Den som har slutat tro och drömma har med ens slutat att leva. Hur gammal eller ung du är, det finns alltid saker att lära, nya drömmar som väntar på att slå in bara du tar tag i dem. Inget kommer till dig utan någon sorts uppoffring från din sida. Det kan vara tid, pengar, smärta eller tårar men drömmen finns där rakt framför ögonen på dig. Allt det handlar om är att visa vad som är ditt, greppa tag och ta för sig av möjligheterna när de kommer.

Det börjar bli jobbigt att springa, snöflingorna svider och tårarna rinner av motvinden. Jag börjar tvivla på mig själv och stannar en stund. Med den ena handen på knät torkar jag bort tårarna med min svarta vante och jag kan se tydligare igen. Molkom fläckas av sin belysning och jag står ensam med mina fåniga uppiggande tankar. Det är lätt att tänka och säga saker men betydligt svårare att genomföra dem. I protest drar jag snabbt in ny luft i lungorna och tar ett bestämt steg framåt. Ingen ska säga åt mig att jag inte klarar det, inte ens jag själv.

Det många kallar djärvhet, kallar jag självbevarelsedrift. Jag måste ut och försöka ta mig framåt i världen. Lära mig nya saker, finna mig själv om och om igen. Min magkänsla ger mig en sådan belöning varje gång jag utför något som jag längtat efter. Det pirrar och jag fylls med ny energi som är tillräcklig för att jag ska ta mig upp för backarna som ibland hotfullt tornar upp sig framför mig. Efter varje stärkande stigning kommer småningom en något lättare nedförsbacke.


Annja Wikberg

  • Manchester magasin är ute

    Här kommer vår slutprodukt i form av ett magasin om den engelska industristaden Manchester. God läsning och tack för detta år! 

    // redaktionen och chefredaktör Ina Sollander 

     

    Här är länken till magasinet

  • Wenkler vill spetsa truppen

    I och med Örnens seger går laget upp till division 3. Nu tittar Kent Wenkler tillbaka på en bra säsong.
    – En fullt godkänd säsong, säger en märkbart lättad Kent.
    Samtidigt är Molkomslaget i full gång med förberedelserna inför nästa säsong.

  • Örnen till division 3
    Örnens segerlycka gick inte att ta miste på.

    Örnen till division 3

    Örnen besegrade Hultsberg IBK med 10-5. I och med det är avancemanget till division 3 klart.
    – Så jävla gôtt! Vi är så värda det här, säger fyramålsskytten Pontus Johansson.

  • Reportage: Molkoms Judoklubb

    Ett reportage om den välrenomerade Molkoms Judoklubb.

    Detta reportage kan ni läsa som en PDF fil HÄR