Krönika: Kollektivtrafikens osäkra gränsland

 20130904

När jag kliver på en buss förvandlas jag till en sur och osocial figur. En figur som inte vill ha med någon att göra. Allt jag vill är att luta mig tillbaka, lyssna på musik och blicka ut på landskapet som susar förbi. Jag vill inte ha något stök eller stoj, det ska vara tyst och lugnt inga störande moment.

Text: Gabriel Tjulander


Något som kan förstöra hela bussresan är om någon främmande sätter sig på sätet bredvid mig, och framför allt om jag då tvingas flytta mitt bagage.
Personen inkräktar på min privata zon, han eller hon får ett regnmoln att ta form över mitt huvud. Varför känner jag på det här viset vet jag inte riktigt. En sak som är säker är dock att det bara händer ombord på bussar och det är bara personer jag inte känner som irriterar mig.
Kanske är det för att jag inte är förberedd på att spendera resan bredvid någon. Jag har sett fram emot en lugn resa som inte kräver att jag ska vara trevlig. Även om personen inte försöker samtala med mig så störs jag av blotta närvaron av människan. Det är som att försöka pressa två magneters pluspoler mot varandra.
Kan det vara stämningen på bussen som gör det? Det finns ett fåtal ställen där man kan känna sig så utstirrad som på en buss. Speciellt om man gör något avvikande. Jag kommer ihåg en gång då jag satt på bussen och två föräldrar klev ombord med ett skrikande och gråtande barn.
Desperationen lyste ur deras ögon, hade de varit ute på gatan skulle ingen ha ägnat dem speciellt mycket uppmärksamhet. Men ombord på bussen kan man ta på stämningen, passagerarna blir spända och stela. Man kan nästan höra ekandet av irriterande suckar djupt inne i deras tomma bröst.
Det är något med bussar, de gör våra blicka iskalla och våra sinnen bistra.
Bussen är ett väntrum, ett gränsland där många personligheter klumpas ihop. Ett väntrum som får oss att känna osäkerhet inför varandra. Vilket uttrycker sig i att vi låser in oss innanför ett hårt kallt skal.
Gabriel Tjulander

  • Manchester magasin är ute

    Här kommer vår slutprodukt i form av ett magasin om den engelska industristaden Manchester. God läsning och tack för detta år! 

    // redaktionen och chefredaktör Ina Sollander 

     

    Här är länken till magasinet

  • Wenkler vill spetsa truppen

    I och med Örnens seger går laget upp till division 3. Nu tittar Kent Wenkler tillbaka på en bra säsong.
    – En fullt godkänd säsong, säger en märkbart lättad Kent.
    Samtidigt är Molkomslaget i full gång med förberedelserna inför nästa säsong.

  • Örnen till division 3
    Örnens segerlycka gick inte att ta miste på.

    Örnen till division 3

    Örnen besegrade Hultsberg IBK med 10-5. I och med det är avancemanget till division 3 klart.
    – Så jävla gôtt! Vi är så värda det här, säger fyramålsskytten Pontus Johansson.

  • Reportage: Molkoms Judoklubb

    Ett reportage om den välrenomerade Molkoms Judoklubb.

    Detta reportage kan ni läsa som en PDF fil HÄR