Skriv ut sidan

Ologisk ras med orealistiska ideal.

 20100207
Ärligt är jag inte särskilt smart. Inte särskilt världsvan. Är inte speciellt rolig eller intressant. Min midja är inte mindre, inte ens i närheten, lika liten som mitt huvud. Och jag kommer aldrig kunna få igen ett par byxor i storlek 34. Det är lite pinsamt att erkänna att det här oroar mig. Och jag är inte ensam.
Unga, speciellt tjejer hetsas till orealistiska ideal. Man ska vara lika vacker och perfekt som de där photoshop redigerade stjärnorna som pryder var och vartannat tidningsfodral.
Det är ologiskt.
Sen har vi de kirurgiska ingreppen. Krockkuddar av silikon pressas in i brösten. Nervgift spräng sprutas in i både läppar och ansikte. Man opererar in fett i rumpar för att få den perfekta kurvan. Man tar bort ett x antal revben för att få en ännu smalare midja. Näsan rättas till. Sen är det dags för att åka in på en nervgift refill igen. Dessa människor får en barbie docka att se normal ut.
Vi lägger ut flera hundratusentals kronor för att ta bort och rätta till det som gör oss unika.
Det är ologiskt.
Vi tror att allt går att lösas med ett piller eller en hel burk. Ett piller för viktminskning, ett annat för ökad sexlust. Mer hår, mindre hår. Tabletter mot baksmällan du fick efter igår. Ett piller för att sova, ett annat för att vakna.
A, B, C, D, E, sälolja och järntabletter. Omega 3 och flourtabletter. Eller varför inte snabb banta som stjärnorna med mediciner gjorda för personer med ADHD besvär.
Och alla de där må-bra-pillerna. Nej, jag tänker inte ens. Nej.
Folk som lever i det förflutna, som glömmer att leva i dag. Folk som är rädda för morgondan. De gömmer sig i en fantasi. Jag tycker inte detta är speciellt konstigt.
För vår värld är så pessimistisk, vårt samhälle vägrar låta oss bara va. Låter oss aldrig må bra.
Det mina vänner är ologiskt.

Alexandra Lundqwist