Bruksridning - en tävlingsgren för alla

 20101217
img_20111
Foto: Mats Wallin. Ingela Arpi och Glomstadgutten i ett Bruksridningsmoment

En tävlingsgren vi inte hör talas så mycket om inom hästsporten är bruksridning. På Herrån i Molkom finns Stuteri Wallarp och Ingela Arpi. Hon deltar i DM i bruksridning varje år.

- Jag visste inget alls om brukskörning när jag åkte ner och tittade på en SM tävling. Två veckor senare anmälde jag mig till DM och kvalade till SM året efter, berättar Ingela.
Nu tävlar hon enbart med sin avelshingst, dölehästen Glomstadgutten 1975. De har startat DM fyra gånger. 2008 kom de sjua.
- Vi hade varit tvåa om vi inte hade missat fullständigt i ett moment. Tror att vår bästa placering var 4:a 2009.
- Under 2011 är det meningen att vi skall fortsätta tävla western och bruksridning, börja tävla dressyr, working-equitation och förhoppningsvis körning, fortsätter Ingela.

img_2001
Foto: Mats Wallin Moment: Backning i vinkel

Bruksridning
Bruksridning har uppkommit ur brukskörningen efter förfrågan från de som inte kör familjens häst men som ändå finns på plats under brukskörningstävlingar. Av brukskörningsbanan byggdes en bruksridningsbana.
Bruksridning bygger på enkelhet. Alla kan delta, det är bara att byta selen mot en sadel. Syftet med bruksridning är att få lugna, lydiga och hanterbara hästar i alla situationer. Viktiga egenskaper hos hästen är att den är samarbetsvillig, lydig, välutbildad och smidig. Ryttaren måste känna och lyssna på sin häst. Det är en gren där man inte måste ha en suverän hopp eller dressyr häst och ryttaren behöver inte vara proffs för att delta.

14 delmoment
Bruksridning är en form av dressyrridning där ryttare och häst visar prov på hur väl samspelta dom är. En tävling i bruksridning består av upp till 14 olika delmoment som skall ridas inom maxtid, nära idealtid. I alla delmoment kan man få straffpoäng. Man blir bedömd under ridningen, hästens rörelser i gångarterna, ryttarens hjälper och hästens svar på hjälperna. Osportsligt uppförande ger straffpoäng! Man måste rida i angiven gångart och momenten måste ridas i nummerordning. Ryttaren får bara sitta av på momentet "brygga"! Man kan bli utesluten ut ett moment, men får rida hela banan klart ändå!

Funktionskontroll
Före start sker alltid en funktionskontroll, där en domare tittar på den osadlade hästens skritt och trav, hästens kondition, rykt- och hovvård, utrustningens kondition och ekipagets uppträdande, mm. Ryttaren ska ha godkänd ridhjälm, man får ha spö och sporrar (kortare än 20 mm). Efter att hästen kontrollerats utan sadel ska den sadlas. Hästen skall ha komplett sadel! (Man får ha t.ex. western- eller islandssadel, huvudsaken är att sadeln/utrustningen inte skadar hästen eller utgör fara för ryttaren!) Vid uppsittning och avsittning skall ekipaget stå stilla. Klarar inte ryttaren att sadla och sitta upp inom 5 min är ekipaget uteslutet ur hela tävlingen! Eventuella fel måste åtgärdas före start.

Tävlingsmomenten:
• Vattenhinder eller presenning - ekipaget skall passera genom hela hindret i, hela dess längd, ej hoppa, stanna eller rygga.
• Bro- Ekipaget skall passera över en bro! Ej stanna eller rygga etc.
• Vändning i trångt utrymme- Ekipaget skall vända helt om åt valfritt håll inom en liten ruta, utan att nudda kanten!
• Portar- Ekipaget skall passera genom en serpentinbana med portar utan att ha ned portarnas markeringar (ofta bollar på toppen av pinnar)
• Skritta över bommar- 2-6 bommar, max 20 cm höga, placerade som solfjäder, i L- eller Z form. Nedriven bom ger 10 straff.
• Rida över gatubrunn - Ekipaget skall skritta, utan halter eller ryggning genom en korridor och trampa på ett "brunnslock".
• Halter- Hästens båda framhovar skall hållas mellan markeringar på marken under angiven tid.
• Lydnadshinder- T.ex. ljudeffekter eller fladdrande saker skal passeras.
• Ryggning i vinkel- hästen ryggas i vinkel inom markering!
• Hoppning- ett till tre enkel hinder max 80 cm höga
• Flytta föremål- flytta ett föremål från en stolpe till en annan
• Brygga- Ryttaren sitter av vid markering på en "lastbrygga", leder hästen längs med bryggan och sitter upp igen från en annan markering på bryggan.
• Trav genom korridor- Trava så rakt man kan genom en ca 20 m lång avsmalnande "korridor" (spånmarkering på marken)

Förtroende byggs upp
Alla hästraser kan delta. Man anpassar hindren efter hästens storlek så att det blir rättvist! Syftet med bruksridningen är att utbilda ryttare och häst så att förtroende dem i mellan byggs upp så att de kan hantera olika situationer. Målet är att skapa förståelse för hur hästen fungerar vid god hantering med bra hästmannaskap. Hästen skall lära sig lita på och lyda sin ryttare! Kul komplement till din vanliga träning, i ett lugnare tempo!


Källa: Brukshäst.se

glomstad_gutten_hastensdag2010
Foto: Cicci Wiik  Avelshingsten Glomstadgutten 1975

Fakta Stuteri Wallarp
Uppförning av Nordsvensk Brukshäst, Dölehäst samt Svensk Ridponny. På gården finns den godkända hingsten Glomstadgutten 1975. Hästarna används både till ridning och körning

Mariann Berggren

Skriv en kommentar...

  • Manchester magasin är ute

    Här kommer vår slutprodukt i form av ett magasin om den engelska industristaden Manchester. God läsning och tack för detta år! 

    // redaktionen och chefredaktör Ina Sollander 

     

    Här är länken till magasinet

  • Wenkler vill spetsa truppen

    I och med Örnens seger går laget upp till division 3. Nu tittar Kent Wenkler tillbaka på en bra säsong.
    – En fullt godkänd säsong, säger en märkbart lättad Kent.
    Samtidigt är Molkomslaget i full gång med förberedelserna inför nästa säsong.

  • Örnen till division 3
    Örnens segerlycka gick inte att ta miste på.

    Örnen till division 3

    Örnen besegrade Hultsberg IBK med 10-5. I och med det är avancemanget till division 3 klart.
    – Så jävla gôtt! Vi är så värda det här, säger fyramålsskytten Pontus Johansson.

  • Reportage: Molkoms Judoklubb

    Ett reportage om den välrenomerade Molkoms Judoklubb.

    Detta reportage kan ni läsa som en PDF fil HÄR